Ett fult tryne

I måndags hade vi sammanträde i kommunens högsta politiska församling - fullmäktige. Vi beslutade bland annat om budgeten för 2012. Men det var inte budgeten som skapade mest debatt. Det var det två andra frågor på dagordningen som gjorde. Vårdnadsbidraget och flyktingmottagandet i kommunen. Flyktingmottagandet har varit en flitigt förekommande fråga under mandatperioden och avsändaren till flera frågor i ämnet har Christina Nilsson (-) varit. Som fullmäktigeledamot har man en självklar rätt och också en skyldighet att fråga om allt som rör kommunens verksamhet. Det är tveklöst så. Men denna gång steg hon över en gräns. När hon ifrågasatte kommunens intention att ta emot flyktingar med funktionshinder, kanske till och med multipla funktionshinder.

Jag menar att hon är inne på att dela upp människor i värdefulla och inte värdefulla. Och när sådana signaler går ut från en ledamot i fullmäktige reagerar jag med hela ryggmärgen. Och inte bara jag. Vi var många som tydligt markerade mot en sådan människosyn. Skönt.

Något annat som hände var att vår Sverigedemokrat som tidigare hållit en tämligen låg profil klev ut ur garderoben och använde sig av en retorik som ger murrigt brunt eko från nationalsocialismen. Han ansåg att samtliga partier (hans eget undantaget antar jag) borde skämmas för att vi "förstör svenskheten" (ungefär).

Vad som inbegrips i svenskheten framgick inte. Jag antar att fortsättning följer.

Love peace and light

Pia

FN-dagen på Rimforsa skola

Så som jag började min dag idag. Så borde alla dagar börja. För alla. Jag hade förmånen att få hålla ett tal på firandet av FN-dagen på Rimforsa skola. Över 300 elever och vuxna på skolan och närliggande förskolor samlades för att under en liten stund sjunga och dansa fram ett fredsbudskap som genljöd över samhället. En stråle av framtidshopp gick ut i universum. Och vi som fick vara med blev varma in i själen. Det kyliga höstvädret till trots.

Pia Tingvall

Något för oss förtroendevalda att fundera på...

Love, peace and understanding
Pia

16 september 1921

Igår, den 16 september, var det en bemärkelsedag värd att fira. En dag som gick ganska spårlöst förbi. Demokratins födelsedag i Sverige. För 90 år sedan gick kvinnor i Sverige till valurnorna för första gången. Då hade man kämpat i många år. Även om den svenska kampen inte var så dramatisk som den i England och USA, med suffragetter som skrikande och sparkande släpades till häkte från sina demonstrationståg. De hungerstrejkade och vrålade ut sin vrede över att omyndigförklaras.

De svenska pionjärerna förde en annan kamp. Med ordet som främsta vapen.
Stort tack till er kvinnor och män vars arbete ledde till att riksdagen 1919, som sista Nordiska land, beslutade att kvinnor skulle ha rösträtt. 1921 effektuerades så beslutet.

På baksidan av fotot står det
"På väg till valurnan den 16/9 21. 
En av fröknarna samt Ellen voro för unga för röstning och fingo
stanna och vakta kontoret. Främst Katti Starli, Eva Andén,
snett till höger Gunhild Johansson och Lisa Ekedahl. Bakom
Eva Ester Ekberg."

Foto från KvinnSam vid Göteborgs universitet.

Vilken kamp vill vi föra idag för att världen ska bli lite bättre?

Pia Tingvall

Tillgänglighetens demokrati

Jag fick idag ta del av en medelålders mans berättelse om ett livslångt utanförskap på grund av dyslexi. En stark berättelse av en stark man som tagit fighten mot sin låga självkänsla och samhällets - normens - exkluderande. Mannen i fråga arbetar aktivt sedan 30 år tillbaka för att ingen unge ska behöva utstå det han fick göra. Men mycket förblir som det varit. Trots forskning och insikter på korsen och tvären om olika personers behov och nya möjligheter som finns, hamnar barnen i kläm. Det är ett svek.

Vi politiker har fel fokus. Vi attraheras av de snabba lösningarna. Tar hellre kostnaderna för konsekvenser istället för att verkligen arbeta offensivt med förebyggande insatser på individnivå. Ta de modiga besluten.

Alla behövs. Alla har unika kvalitéer. Tror vi på det eller är det fina floskler vi svänger oss med i valrörelse och i glättiga partiprogram.

Program som inte alla kan läsa. Och så har vi prioriterat.

Med önskan om ljus i mörkret

Pia Tingvall

Människor i alla världens hörn

Jag har idag haft ett underbart möte med en delegation från Kimillili i Kenya på besök i Kinda kommun. Kinda har under många år haft ett givande utbyte med denna kenyanska kommun. Det är dock en ny bekantskap för mig. Jag skulle under någon timme prata om hur vi i Kinda arbetar med demokrati och medborgardialog. Det gjorde jag. Och fick intresserade och kluriga frågor ställda ur ett perspektiv helt olikt mitt eget. Det är en mycket lärorik upplevelse. Men den verkliga behållningen var - som alltid - mötet med människorna bakom titlarna. En engagerad och livlig diskussion om föräldrars delade ansvar för sina barn, kvoterad föräldraledighet och jämställdhet var det som jag kommer bära med mig länge, länge.

Visst är det mycket som skiljer, men så oändligt mycket mer som förenar folket i Kenya med folket i Kinda.

Visst kommer du på lördag till Västra Eneby kyrka och deltar i en konsert för Kimillili. Jag kommer definitivt. Kl 19. Vi ses.

Love, peace and understanding

Pia

En förtvivlans dag

Det som har hänt i Norge påminner återigen om att ett öppet, demokratiskt samhälle inte är något vi kan ta för givet. Demokratin måste försvaras varje dag i varje politiskt beslut och handling. Av alla oss medborgare.

Jag känner djup förtvivlan och medkänsla med de som förlorat nära och kära - ett barn, en vän, ett syskon eller en förälder i dessa vansinnesdåd.

Tankar i midsommartid

Går omkring i min trädgård dagen före midsommar. Tänker på beslutet i fullmäktige i måndags. Att återremittera valet av ordförande i Socialnämnden. Själv tycker jag att valet av Pontus Wessman är klockrent. Vi har under många års tid arbetat för att få förvaltningarna att samarbeta mer. Det har gått trögt. Med Pontus som ordförande i båda nämnderna har vi ett gyllene läge. Dessutom är Pontus som person engagerad, påläst och kompetent.

Att oppositionen lägger sig i valet av en post som majoriteten innehar är att gå ifrån en tyst överenskommelse.

Men jag är samtidigt glad att vi har detta demokratiska verktyg att tillgå i fullmäktige. Oppositionen känner sig tagen på sängen. Ok då. Jag har funderat på det här med Pontus dubbla ordförandeskapsroller i några veckor. Jag känner mig trygg.

Behövs det en vecka till för oppositionen att landa i detta beslut av majoriteten är det gott och väl.

Det är en säkerhetsventil i det demokratiska systemet att återremitteringar endast behöver stöd från 1/3 av fullmäktiges ledamöter. Just för att majoriteter inte ska kunna blockera minoriteters önskan om mer information inför beslut.

En glad och magisk midsommar tillönskas alla

Pia Tingvall

Horn-Skäggetorp-Slovenien

Idag har jag varit i Horn och pratat demokrati, inflytande och politiskt system med ungdomar från Horn och Skäggetorp. Samtliga deltar i ett demokratiprojekt finansierat av EU medel. Projektet går ut på att lära sig mer om det demokratiska systemet i Sverige. Hur kan man påverka utanför valdemokratin? Hur ser vi på varandra stad-land; likheter och skillnader? Hur fungerar det demokratiska systemet i Slovenien? Hur har de båda ländernas historia påverkat utvecklingen i länderna? Osv

I projektet ingår utbyte mellan stad/land och mellan länderna. De svenska ungdomarna tar emot en slovensk grupp i augusti och åker till Slovenien i höst.

Jag träffade en härlig grupp ungdomar. Nyfikna på varandra och med stor aptit på livet!

Det värmer hjärtat!

Poesiträning

Jag älskar bibliotek. Har alltid gjort det. Ett tag i låg- och mellanstadiet bodde jag mer på biblioteket än hemma. Sedan i högstadiet bar jag hem tonvis med böcker och bara läste och läste. Idag måste läsandet vara resultat av medvetna beslut. Medvetna, för jag känner mig själv. Börjar jag läsa en bok kan jag inte lägga ner den förrän den är slut. Helt okontaktbar för omvärlden.

I Kinda har vi tre bibliotek att vara stolta över. De är naturliga mötes- och bildningsplatser för alla åldrar och skeden i livet. Dessutom en viktig länk i vårt demokratiarbete i kommunen. En plats att växa som människa och medborgare.

Jag försöker lära mig poesi. Jag har börjat med Tomas Tranströmer. Av den enkla anledningen att vissa dikter jag läst av honom berört mig djupt. Nu har jag köpt en liten diktsamling, slumpvis vald. "Den stora gåtan". Många av dikterna är haiku-dikter. Och jag fattar inget. Ibland ser jag en bild framför mig. Många av dikterna har en så sorglig ton. Så plötsligt läser jag en som slår an. Som får mig att tänka på pjäsen "Seven" som jag och sex andra kvinnor framförde för några veckor sedan. Rosen jag fick efter föreställningen står sig än, liksom den starka känslan av styrka, empati och systerskap pjäsen förmedlar.

"Buren av mörkret.

Jag mötte en stor skugga

i ett par ögon."

Lååågt Migrationsverket

Nu tar Migrationsverket hjälp av seriefiguren Bamse för att på ett pedagogiskt sätt förklara för barn med utvisningsbeslut att det faktiskt är jätteroligt att komma tillbaka till sitt hemland och att ont i magen som man kan få i väntan på ett beslut kan avhjälpas genom att ha lite skoj med sina kamrater.

Tror du att jag hittar på....? Tyvärr inte. Kolla länken http://hd.se/kultur/2011/05/18/varldens-dummaste-bjorn/

Love peace and light

Pia

Är vi ens människor?

I fredags deltog jag på ett seminarium arrangerat av SKL. En föreläsare pratade om deklarationen om mänskliga rättigheter som antogs i FN:s Generalförsamling 1948.

1979 antogs en särskild konvention för "avskaffandet av diskriminering av kvinnor".

1989 antogs barnkonventionen.

Osv...

Artikel 1 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter lyder:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

På regeringens hemsida får vi veta:

De mänskliga rättigheterna gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.

De mänskliga rättigheterna är universella, men de gäller inte kvinnor, barn, människor med funktionshinder osv. För vi måste ha egna konventioner som särskilt förklarar att även vi har rättigheter.

Detta sätt att agera och resonera bekräftar återigen normen att det är den heterosexuelle vite mannen utan funktionshinder som är människa. Vi andra behöver särskilda konventioner.

Love peace and light

Pia Tingvall

Seven

Just hemkommen från vår första genomläsning av pjäsen Seven, som framförs i morgon på biblioteket i Kisa kl 19.00. Seven är ett dokumentärt drama. Pjäsen är baserad på ordagranna utdrag ur personliga intervjuer med sju ovanliga kvinnor som arbetar för att åstadkomma stora förändringar i världen.

Det är mycket gripande att läsa och uttala deras berättelser. Det drabbar mig mer än vad jag trodde. Att själv uttala de ord som de själva använt om övergrepp, övervåld och oerhörda orättvisor de utsatts för är mycket starkare än att "bara" läsa dem tyst för sig själv.

Berättelsen som Mukhtar Mai, från Pakistan delger oss är den som skakar mig mest. Helt ofattbara övergrepp på en helt liten flicka. Som totalt aningslöst går in i vuxna människors sjuka fälla och får betala med allt.

Det gör mig rent spyfärdig. Vad har vi människor i oss som gör att vi kan handla på ett så vidrigt sätt?

Dessa starka modiga kvinnor är trots allt som de utstått lysande ljus i en värld som ibland ter sig hjälplöst mörk.

Att fira våren

Vi har en underbar tradition i Sverige. Att fira in våren med tal, sång, eld och fest! Våren är så stor här i den mörka Nord. Jag blir lika tagen även om jag varit med om vårens intåg 43 gånger. I år var jag med om två firanden. Ett i Ydrefors, där jag fick äran att vårtala själv. Det var en helt stilla kväll och älvorna dansade över vattnet bakom Brosjögården. Jag talade om att olikhet berikar. Efter talet sjöng vi tillsammans. Vi började med nationalsången. Ett sådant högtidligt och vackert Valborgsfirande har jag knappast varit med om. Jo, kanske. Det jag var med på den 1 maj i Kulterna vid Kättilstad kyrka. Där talade förre landshövdingen Björn Eriksson på temat tolerans och öppenhet. Bland skilla och vitsippor mitt i vackra Kindabygden. Den nedåtgående solens orangea skiftningar mötte den sprakande eldens färger så att hela dalen fylldes av eld och ljus. Underbart!

Kinda - en milleniekommun

Kinda är en liten, men ambitiös och framåt kommun. Vi är en av 12 kommuner i hela landet som valt att särskilt satsa på att lyfta FN:s åtta Milleniemål för att halvera fattigdomen i världen fram till år 2015.

Idag berättade kommunens ansvariga tjänstemän om Kindas insatser på torget i Kisa.

De åtta millenniemålen innebär:

• Fattigdom och hunger ska halveras till 2015
• Alla barn ska gå i grundskola 2015
• Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
• Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015
• Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015
• Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015
• En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015
• Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna

Kinda kan inte göra allt, det kan ingen. Men vi kan göra något för att bidra!

Den 5 maj framför sju förtroendevalda i Kinda kommun pjäsen "Seven", som skildrar sju kvinnoöden från hela världen. Välkommen dit så ses vi!

Fram till 2015 har vi just nu 1342 dagar, tio timmar och åtta minuter. Så låt oss sätta fart och göra verkstad!

Love, peace and light

Pia

Ibland känns det så här...

Ibland behöver man inte komma på egna uttryck för vad man känner. Recycling på alla nivåer rekommenderas. Ibland, som sagt.

Herre, gör mig mer tolerant mot dem som irriterar mig. Och gör framför allt dessa personer mindre irriterande. Jens Bang

Love Peace and light

Pia

Sveriges kvalitetskommun 2011?!

Kinda är en vinnare. Redan genom att i stark konkurrens bli nominerad till Sveriges kvalitetskommun kan vi se att vi är på rätt väg. På rätt väg att skapa riktigt bra värden för våra kommuninvånare i form av verksamhet och deltagande demokrati!

Till Sveriges KvalitetsKommun utses den kommun som har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Utmärkelsen delas ut under Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 15 november.

Men, som sagt. Först och främst är detta inte en tävling "mot" andra kommuner. Utan ett sätt att mäta att vi skapar det värde våra medborgare förtjänar.

Pia Tingvall

Demokratin är den sämsta statsformen...

Just hemkommen från Sveriges kommuners och landstings årliga demokratidag. Det känns som om vi i Kinda kommun verkligen är på banan vad gäller medborgardialog. Vi är bland de ledande småkommunerna i landet. Det kan jag säga utan att blinka!

Roligt att konstatera att valdeltagandet ökar för andra valet i rad. Ett tydligt trendbrott. Dessutom ökar valdeltagandet mest i de grupper som haft det lägsta valdeltagandet. Härligt! I vårt grannland Norge är det tvärt om.

Starkt framträdande av vår demokrati och EU minister Birgitta Ohlsson. Som betonade att vi måste försvara vår demokrati varje dag. Mot extremism i alla läger.

"Demokrati är den sämsta statsformen - bortsett från alla andra." Winston Churchill

Pia Tingvall

Stolt och glad

Meningarna går isär bland politiker, medborgare och forskare huruvida dialogen med medborgarna ska begränsas till 1 gång vart fjärde år, eller pågå kontinuerligt.

Själv ser jag på medborgardialog som något som aldrig kan vara fel. Kommunen består av sina medborgare. Medborgarna är kommunen - lätt som en plätt. Därför måste vi förtroendevalda ha en ständig dialog med dem vi valts att representera.

Vi som är förtroendevalda ska vara tydliga med att vi är just det. Förtroendevalda. Tala om det. Synas och finnas med i många sammanhang så att vi vet vad som är på gång. Vad som är viktigt för våra medborgare, vad man irriterar sig över och så vidare. Vi ska möta medborgarna på ICA, på dagis, i idrottsföreningen, på äldreboendet, i löparspåret. Ja, i verkligheten. Annars har vi inte som politiker att göra. Det är självklart!

Men i Kinda kommun vill vi mer än så.

Förutom de övriga politiska uppdrag jag har i Kinda kommun så har jag ett uppdrag av kommunstyrelsen att särskilt bevaka frågor rörande demokrati och medborgardialog. Jag är glad att vi i kommunen har en kommunledning som ser dialog som något viktigt och prioriterat. Vi arbetar aktivt med att ta fram olika forum för att föra in medborgardialogen in i det politiska arbetet och beredning av ärenden. Vi arbetar systematiskt med bland annat medborgarträffar, medborgarpanel, synpunktshantering och fokusgrupper. Vi deltar i olika nätverk för att bli vassare och bättre.

På måndag är det kommunstyrelsesammanträde. Då ska kommunchefen och jag redovisa intryck och idéer från en studieresa till London. Förslaget från oss är att vi ska utreda möjligheten att införa sk e-petitioner i Kinda kommun. Den som är nfiken kan titta på t ex Malmöinitiativet och hur Uddevalla jobbar. Men vi i Kinda får hitta vår egen modell. Om förslaget gillas.

Allt Gott

Pia Tingvall